Ibland vill man ha gott till fikat, en kanelbulle eller kanske ett wienerbröd.
De man köper på kondiset är ofta för stora och flottiga och…
…de som man plockar från frysdisken blir stampiga efter tillagning på bästa sätt.
Kommandoran slängde ihop några hemgjorda.
Hon köpte hem ett paket frysta smördegsplattor.
Tog en av de fem plattorna, lät den tina, delade den på mitten och kavlade ut.
Vek in hörnen som på bilden.
Vaniljsås går också att göra till vaniljkräm. Lite mindre mjölk så blir det kräm. Alternativt går det bra med hallonsylt.
In i ugnen på 225 grader. Färdiga när de svält och fått fin färg. Här får de glasyr när de är färdigräddade.
Glasyren görs genom att röra ihop lite florsocker och vatten.
Fikatime med varma wienerbröd och kokekaffe.
Kände att jag måste göra en motprestation när Kommandoran bjudit till.
Hokus.. pokus..
… filiokus.
Fantastiskt att hembakat kan bytas ut mot ett ”tvätttorkningsparaply” (svårt konstruerat ord)
Visst var det ett bra byte?
Bra jobbat! Nu har du avslöjat att du är skicklig även som bagare!
Fast det var Kommandoran som bakade medans jag höll i kameran.
Hahahahaha! Det blev så bra resultat – tack vare Kommandorans sällskap, hehe.
Fast jag väntar på kanelbullarna. Hon säger att hon inte ska baka dem så ofta, för då blir det någon slags inflation. Jag hajjar ingenting…
Mmmm… så gott! Det där skulle kanske till och med jag klara? Nej, det blir ALLTID fel när jag bakar… Jag gör som du – dokumenterar bakningen istället 🙂
Och sen behöver du bara visa dokumentationen för Stalkern…. 😉