Häromdagen åkte jag för att tanka vid Östgötaporten, drygt 9 km hemifrån.

Inne på huvudgatan i Ödeshög var det full rush, klockan var strax efter 12.

På centrumparkeringen fanns gott om plats. Här i korsningen kan det vara kö när folk slutat jobba. Som mest har jag sett 5-6 bilar i kö. ”Slutat jobba” skrev jag, inte rusning, för det finns inte här. Rondellsjukan har inte heller visat sig.

Här minskar befolkningsmängden varje år ännu så länge, 80-talet var hetast. Fick mig att undra om det någonsin funnits ett diskotek här. Som vanligt stod Google till tjänst.

Sökte på ”disco ödeshög”.

Första träffen blev ”Systembolaget”, alltså köp ut och ha hur mycket disco du vill hemma.

Andra träffen:

Nu var jag inte ute efter att gå på disco själv men det finns i alla fall dunka-dunka här på sommaren.

Vi har en kändis här i Ödeshög också, Klas Ingesson.

Han var med och fixade bronset i USA -94. Har sett honom i järnaffären några gånger.

Kom på mig själv med att stå och stirra. ”Rödljus finns inte ett enda, men en som spelat i landslaget, de e inte dåligt!”.

Efter att ha skvimpat i soppan, bar det hemåt igen. Kyrkan har jag aldrig varit i ännu. Får väl gå in någon gång och kika på härlighetens utsmyckningar. När locket ligger på kan det bli svårt.

Fortsatte mot Skorpan. Hur är det då för en som är född i den Kongliga huvudstaden att flytta till en småstad efter 65 år? Saknar han storstadens puls? Blir det ”öken” på landet? Hur är det då innerst inne, får han lappsjuka?

Det kommer att besvaras i ett senare inlägg