Sveket

Det är inte så lätt att vara katt många gånger. Även fast Skrajsan och jag har det fritt och bra här på Skorpan. Han har ju hela tiden skrivit och visat bilder här och på FB som visar hur bra vi har det.

Majsan nära

Men det är inte så bra alla gånger. Jag har t.ex. utegångsförbud några timmar om dagen bara för att jag har ett stort fågelintresse. Dom själva då? De sitter å glor på fåglar hela dagarna. Jag vill bara se fåglarna på lite närmare håll. Att det sedan går som det går hör till min natur.

Det som gör att jag tar till orden, började förra veckan.

Kattvind1

Han hade hittat musspillning inne på en kattvind. De enda ställen som jag inte har fritt tillträde till.

kattvind2

Någon gång har dom pratat om att låta dörrarna stå öppna på nätterna. ”Så att Majsan kan göra rent hus därinne.” Slutade med att de tyckte det skulle bli för kallt i sovrummet och så förblev dörrarna stängda.

Fönster

Dom som har sovit med sovrumsfönstret öppet många gånger när det varit kallt ute. ”Det är så skönt att sova när det är lite kallt”.

Nötter

Jag tycker dom har logik och resonemang som liknar nötters. Dessutom säger väl stället vad som skall ha tillträde till det: K-A-T-T-V-I-N-D.

I torsdags förra vecka tändes dock ett litet hopp.

bur

Han ställde in en bur på kattvinden. ”Så kan Majsan få ha lite roligt”. Han har ju varit lite orolig för min mentala hälsa. Läs HÄR. Buren var laddad med den största ostbit jag sett i en sådan bur.

Var då någonstans, frågade hon. I gästrummet så klart, svarade han.

Golvytan

I gästrummet??!! Ja, det är preparerat. För målning visserligen, men det funkar lika bra för avrättning, svarar han. Sedan säger han något som jag inte förstår men jag antar att det är för att övertyga henne om att det skulle ske i gästrummet. ”Det minns du väl från filmen Dödligt vapen 2? Där de hade lagt plast på golvet i den där Herrefolksvillan när de skulle avrätta någon…

Redan på fredagens morgon var det napp. Skramlade som tusan där på kattvinden. Han öppnade dörren och konstaterade fakta. Jag var med och såg en fet mus och en något mindre ostbit.

väntan

Sedan började dom. Han skulle iväg med bussen till Stockholm då på morgonen. Jag, kan inte göra det där i gästrummet, sa hon. Jag hinner inte nu, svarade han. Vi får vänta tills jag kommer hem på söndag, sa han. Efter ett tag fortsatte han. Du får spruta lite vatten med en blomspruta så den håller sig pigg. Han var på min sida, helt klart. Så stack han iväg med bussen men jag såg framtiden an.

Majsan på pass

Jag roade mig på mitt sätt medans han var borta.

Sedan händer det som inte får hända. Hon släpper ut musen. När han ringer frågar hur det är med musen, svarar hon. Jag tyckte synd om musen och släppte ut den på tomten. Suck, hör jag i andra änden. Majsan var med men hon hann inte, förklarar hon. Var släppte du den, frågar han.

Ängen

På ängen, svarar hon. Majsan hann inte… Vart tog musen vägen, frågar han. Under bostadshuset. Under bostadshuset, det är ju 25 meter dit!?

Vid huset

Jag vet var hon släppte den och jag tror han också fattar.

Majsan (3)

Jag tycker det var ett svek.

Det här inlägget postades i Katt. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Sveket

  1. Ama de casa skriver:

    Haha! Staaaackars Majsan… 😉

  2. Hönsakadorran skriver:

    Så roligt du skriver, synd att inte Majsan hann ta musen, möss vill man inte ha inomhus.

    • Janne skriver:

      Vi (Majsan och jag) har nya planer för den där musen. Den andra litar vi inte på. Snart är den på kattvinden igen och då ska jag ställa in en annan bur. De går ju inte på samma mina två gånger…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s