Dagen började som vanligt här på Skorpan. Kändes lite röset.

Kollade tempen ute, jomenvisst -10. Bara att tända en brasa. Kommandoran hade ställt sin skrammelklocka på väckning. De var två timmar till den skulle skrämma skiten ur henne. Jag har ju min egen väckarklocka och fan så mycket behagligare att vakna till, som ni vet.

När jag satt där och slabbade i mig min A-fil med flaks och banan kände jag på mig att något var annorlunda. Kollade ut genom fönstret.

Därute sprang en hund förbi. En jakthund. Här runtomkring jagar de allt; rådjur, älg, vildsvin och dåliga fruntimmer. Fast det sista finns det inga, här är alla rediga. Tyvärr.

Den där hunden såg jag lite då och då under förmiddagen, men brydde mig inte så mycket.

Senare startade jag upp…

Mean Machine för att den skulle frosta av. Här finns ingen ”en minuts tomgångskörning” eller liknande. Här finns gott om klorofyll och sådant som tar hand on skiten. Här blir bilen varm inifrån och ut. Skönhet kommer inifrån, som jag alltid har hävdat. Speciellt när det gäller kvinnor. Det yttre har minimal betydelse.

Helt plötsligt när jag kollade uppåt bilen, stod jakthunden där och pep.

Seså min vän, är du frusen? Jag släppte in henne i den nu varma bilen. Sedan började vi ett äventyr, hon och jag. Hon var frusen så hon skakade, slickade på tassarna hela tiden. Efter ett tag lugnade hon ner sig och somnade. Vår halvdag hade börjat.

Ringde grannen och frågade om han hade jägarna här. Åkte runt i området och kollade om det fanns hjulspår av feta suvar. Nada, inte någonstans. Skannade av ett område på 1 mil i alla riktningar. Tji. Jycken såg nu ut att mysa där hon låg i baksätet. Åkte upp till polisen i Ödeshög; tjo flöjt, stängt Mån Ons. Kunde inte du visat upp dig i morgon, sa jag och slängde en blick på jycken. Undrar om de har stängt på brandstationen också. Polisen kan jag förstå, de får ju åka runt med psykfall hit och ditt. Som nån transporttjänst ungefär. Det kommer bli mer av den varan när vi, så änglalikt, tagit hand om de förlorade generationerna från Syrien*.

Ringde 10! samtal till polisen och det slutade med en överenskommelse. Jag skulle köra hunden till polisen i Mjölby (3 mil). Förhörde mig om att de verkligen skulle kunna ta emot hunden innan jag åkte. Kom dit och tågade in. Hunden var kvar i den varma bilen.

Lyste lite skumt, fredagsstämning och tidig hemgång. Mycket riktigt, stängt 15. Jag såg att det rörde sig därinne. Fanns en telefon och en lista för kontakt med namngivna personer på stationen. Kände inte en sate inom dessa väggar. Klick, klick så hade jag ledningscentralen för Östergötland i örat. Förklarade läget. ”Jag ringer personalen på stationen så får de hjälpa dig”. Gick runt och väntade. Kändes som evigheter i kylan. Onödigt länge. Så fick jag se en kvinna sitta där i ett fönster på bottenvåningen, en meter från mig. Försökte påkalla hennes uppmärksamhet. Hon såg mig inte eller ville inte. Stod civilanställd i pannan på henne. Hon kanske var på FB och gillade. Eller på Tradera för att hitta kläder under rubriken ”tält”.

Ett synnerligen storvuxet fruntimmer. Hade hon sett ut som på bilden, skulle det varit helt OK, men det här jävla lasset satt och stirrade in i sin bildskärm. Där stod jag ändå strax utanför och påkallade uppmärksamhet. Vem fan står utanför en polisstation viftar och påkallar uppmärksamhet? Hon såg mig inte. När jag insåg att hon inte ville se mig ropade jag högt; ditt jävla stora jävla feta lata as, gör något! Men där satt hon och stirrade in i sitt Excelark med inköpen av kaffemuggar och städmaterial. Eller kanske om pedofilens behandling på stationen. De där jävlarna, pedofilerna, tycks ju ha ett privilegium. Fan, de borde skjutas efter rättegång och bevisats skyldiga. Fast det skulle spricka med det här rättsväsendet som vi har i detta land. Upp och ner, när domare är pedofiler, sexköpare och våldtäktsmän. Det såg jag faktiskt i ett avsnitt av Beck och det är sant. Hoppas att fettosubban hörde hur jag skrek, för nu gällde det en varelse som i mina ögon var mera värd än hennes blanka arsel på kontorsstolen. Trist när personalen på en polisstation inte förstår verksamhetens helhet. Vore jag polischef så skulle det inte finnas en ickepolis inom stationens väggar. Det hörs på benämningen av stationen i fråga. Polisstation. Ok, de som städar behöver kanske inte vara poliser. Allmänt skulle det finnas flera poliser, en i varje gathörn. Många fler som kunde matcha samhället som det nu ser ut. Mala ner de där jävlarna som ställer till det. Polisstat? Nej, men slut på rövknullande av samhället.

Till slut kom två konstaplar ut och då kändes det bättre. De var vänliga och hjälpsamma och talade om hur de skulle göra med hunden. De tackade för hjälpen med hunden och sa att de skulle höra av sig. Jycken lommade iväg med dem. Jag saknade faktiskt jycken ett tag.

Det gick en  halvdag med jycken. En bra halvdag trots all.

*Syrien, kommer att bli ett speciellt inlägg om detta elände som vi importerar till en kostnad som drabbar våra barn och gamla.

I denna stund har det intagits flyktiga drycker, som ni förstår av inläggets karaktär.