Fortsättning på Bröllopet i Bålsta, del 1. I det inlägget använde jag 22 av 971 tillgängliga bilder. Några kvar, alltså.
Alla bilder är ”klickbara” för att få lite förstoring. Gå sen tillbaka till inlägget genom att trycka på pilen längst upp i vänstra hörnet.
I väntan på brudparet fanns det skumpa och snittar. Här förser sig barnbarnet Jenny med skumpa för de yngre.
Så kom de glidande i bilen som Johan lånat speciellt för denna dag.
Johan var kvickt ut och öppnade dörren för Lotta. Greger var förmodligen ute innan bilen stannade.
Fotografering av familjen. Isak tvekade en stund, sedan vände han och stack. De e mycke nu. Notera killarna i bakgrunden som spelar badminton.
Skål för brudparet! Alla höjde sina glas och skålade.
Det hela övergick i mingel medans några fortsatte med singel (i badminton).
Tjejerna minglade. Smink? Killar? Kläder? Facebook? Säg det…
Smågrabbarna hoppade. Vädret kunde inte bli bättre denna eftermiddag.
Kommandoran håller låda för min del av släkten. Själv tycks jag se obesvärad ut, kan således inte vara någon dumhet från Skorpan hon avslöjade.
Min del av släkten.
Lotta med sin ”tokiga Kurd-kollega”, som hon säger. Många gånger har Lotta ringt och berättat vad Nermi gjort och sagt. Det slutar alltid med att vi asgarvar.
Efter minglandet kallade bröllopets Toastmaster på uppmärksamhet.
Lars och kompis med Greger talade om vad som gällde inne i tältet.
Lars talade om programmet för resten av dagen. Vid det s.k. honnörsbordet: bruden, brudgummen, mitt ex Solveig, Gregers far Roland, Gregers mors man Janne och längst till höger Gregers fars särbo Maj.
Lotta (bruden) hade ordnat med käket* i flera dagar. Längst till höger ser ni Annika som saknades på min bild av släkten.
Sist ut att hämta mat var de yngsta bröllopsgästerna. I mitten av bilden är Jenny, Hanna och Mimmi.
Även Reine hann med att festa fast han var bröllopets officiella fotograf. Maria ”med det Grekiska solglittret i ögonen” till vänster i bild.
En riktigt kul grej var att alla gäster hade varsitt häfte som det lästes flitigt i. Här fick man veta namn, var de satt, vem de var ihop med och några sammanfattande ord om personen.
Om Kommandoran stod det:
Brudens ”bonusmamma”. En varm och go matmor som njuter av att se såväl stora som små glufsa i sig av hennes hemlagade mat. Torpet i Ödeshög styr hon med järnhand där hon även går under namnet ”Kommandoran”. Är gift med Janne (3=bordsplacering) brudens far.
Min text:
Brudens far som gått från kostymklädd datakonsult till torpargubbe med träskor och ”Gällivarehäng”. Omåttligt lycklig över sin första dieseltraktor Mulle. Mångas morfar och farfar som alltid ställer upp när han behövs. Gift med Marianne ”Lotta” (1).
Kostymklädd? Ja, det var väl de första 10 åren som konsult, sen anpassade jag mig till omgivningen.
Brudens far började i talarstolen. Talet till bruden var skämtsamt upplagt. Solveig ser ut att längta till maten. Mina glasögon var alldeles för små och inköpta i brådrasket på en OKQ8. Vid ett sånt här tillfälle vill man säga så mycket, men tiden räcker inte till och folket var hungriga.
Lyckades även få med Mulle i talet.
Näste man i talarstolen var brudgummens far Roland. Det var kul och avslöjande.
Om Roland stod det i häftet:
Brudgummens far. Pensionär och lantbrukare utanför Grillby. Pendlar mellan gården och Borås där han har sin käresta Maj. Slår ofta lovar ovanför brudparets fastighet i sin lilla flygmaskin.
Talen och skålandet duggade tätt.
Brudens mor Solveig skålade för brudparet.
Brudens mor som alltid uppmärksammar både barnbarn och bonusbarnbarn på deras bemärkelsedagar. Då kommer hon farande i sin gamla VW-bubbla som röjer hennes ankomst på flera kilometers avstånd. Blir aldrig för gammal för ett marsvin.
Solveig passar sin chefs marsvin på obestämd tid.
Dottern ställde sig upp. Hon berättade hur talet kommit till. Talet blev ett kärleksfullt och uppskattat tal.
Bröllopets tärna och syster till bruden. Rastlös som få och går även under namnet ”tjo-lattjo-fladdring”. Har en gedigen meritlista inom handboll och tränade med landslaget då hon var på toppen av sin karriär!
Greger syster Susanne hade infört att om någon bankade i bordet med en sked, så var brudparet tvungna att kyssas. Det blev ett evigt bankande i tid och otid.
Vid ett tillfälle, då Greger skulle hämta mat, blev det ett ihärdigt bankande. Han var tvungen att vända tillbaka flera gånger till Lotta. Ljudet var öronbedövande. En flitig bankare var Solveig.
Gregers äldsta vän Anders (Brinken) höll ett tal om deras gemensamma historia. Att de där två inte tog livet av varandra är ett under. Tommy och jag träffade Brinken med familj ute på Gistön när vi var och fiskade förra året. Visste inte då att han var kompis med Greger. Fick reda på det senare när vi möttes hemma hos Lotta och Greger. Brinken tyckte att han kände igen mig. Det lossnade när vi pratade fiske. Världen är liten.
Av en slump vände sig Brinken om och hann precis undvika att träffas i huvudet av en pil skjuten mot honom av dåvarande ligisten Greger. Lärde känna brudgummen 1969 i Rosersberg endast 3 år gammal. Bor med Mia och barn i samma hus som hans själv växt upp i.
Tina höll ett mycket uppskattat tal till brudparet. Hon är kompis med Lotta sedan länge. Henne lyckades jag få i 4-5 varma mackor den kvällen Herreys vann slagerfinalen. ”Tina, vill du ha en macka till? Ja tack, sa hon”. Med gnistrande ögon.
En av brudens äldsta vänner. Har i vuxen ålder börjat springa och det med stor framgång. Genomförde i år sitt 6:e maraton med en fantastisk tid. Mamma till fyra som mellan löprundorna och läxläsning hinner med att svänga ihop en kaka, hänga upp en gardin, anordna en loppis, skura ugnen, bjuda på middag. Glömde jag nämna att hon jobbar heltid också? Gift med Niklas.
Sedan stundade kaffe och bröllopstårta, men först en bensträckare.
Greger med sin nyfunne bror som bor och är uppväxt i Danmark. Här med sin fru Line som han har två barn tillsammans med.
Ylva hämtade kaffe i omgångar som Tommy fixat, proffs som han är på detta.
Presenthörnan ute i det fria. Att ha festen här var lyckat, ungarna kunde hitta något att göra ute mellan varven.
De inhyrda tjejerna Moa och Anna sprang i kvällssolen mellan tältet och…
…köket och såg till att allt flöt som det skulle.
Det blev ju en del att ta reda på i all glamour och det ställde Anna och Moa ut på släpet.
Greger och Lotta snackar med den gemensamma kollegan Anna.
Lotta med gymnasiekompisen Kajsa i rött och kompisen Cissi. Cissi och Lotta hade ett hundtrim ihop. Det var Stockholms absolut galnaste hundtrim. Sätter man ihop två av den sorten så kan det inte bli annat än heltokigt men hundarna blev fina. Ville man ha en fika och ett fett garv var det bara att åka dit.
Sedan blev det fikadags.
Toastmastern gav brudparet instruktioner om hur det skulle gå till och de fick en stund till att smälta uppgiften.
Först Marie som anslöt till raden av talare. Marie var också var ”en i huset” på Blockflöjtstigen och Lottas äldsta kompis.
Marie hade inte tänkt hålla talet hon skrivit och lämnade det hemma. Under festens gång ångrade hon sig. Hon skrev ner några ord på en servett och höll sitt fina tal med bravur.
Brudens äldsta vän. Inbiten söderböna som byter stan mot torpet i Knutby under helger och semestrar. Jobbar hårt och planerar stort. Manövrerar ut de flesta i den verbala boxningsringen. Irandsromantiker med alldeles för tung ryggsäck. Lever med Calium.
Ryggsäcken syftar på den ryggsäck Marie hade när hon och Lotta tågluffade på Irland.
Nu fullföljde brudparet sin uppgift enligt bröllopstraditionen. Ser ni tårtdekorationen?
Lotta bad Alfred att göra ett brudpar i Lego häromdagen…
…efter tio minuter kom han tillbaka med det här. Suveränt!
Dagen då de struntade i LCHF och ”5-2-diet”. Något att minnas.
Kitty höll ett tal där hon ångrade sig att hon inte givit Lotta ledig när hon fyllde år. Sen blev det kul också. De arbetade på en 4H-gård tillsammans. Till höger i bild sitter Gregers mor Ulla-Britt.
Texten säger om Kitty:
Brudens gamla chef och trogna vän. Hård men rättvis lärare som har ett stort hjärta och skinn på näsan. Passionerad romantiker som alltid är engagerad och delaktig. Bjuder på sig själv och tänker alltid på andra, Delar liv med Patrik.
Sedan kom ett inslag som ingen hade räknat med.
Gregers kompisar Lasse och Johan hade skrivit en visa som de framförde.
Greger såg tydligen riktigt orolig ut mellan varven.
Fotografens fru Lena och Tommy hängde med i texten som delats ut innan. Jag hörde inte visan själv men förstod att det hade hänt något roligt, för tältet fullkomligt exploderade i skratt. Fick läsa texten och den var avslöjande. Greger behöver dock inte skämmas.
Den näst sista i raden av talare var Tommy. Hans tal innehöll praktiska inslag. När Lotta, som tonåring, kom hem med någon kille, så var denna tvungen att göra ”Legoprovet”. Om han kunde bygga lego fick han bli pojkvän annars åkte han ut. Greger har inte gjort Legoprovet men har byggt huset, garaget och poolen. Han blev godkänd för det han åstadkommit. Rolig och passande grej denna dag. Att han kom ihåg ”Legoprovet”.
Det andra inslaget var ”krislådan”. I den låg det en flaska vin. Alla bröllopsgästerna fick skrivna några väl valda ord på lappar som sedan lades i lådan. Lådan får bara öppnas vid kris i äktenskapet. Vinet ska då drickas och lapparna läsas för att på så sätt försöka få till en bättring.
Tommy:
Kaffeknappen, modellflygaren och vännen som aldrig säger nej. Lillebror till bruden och gift med Ylva. Har en sjuk humoristisk ådra som bara visar sig då han känner sig riktigt trygg (med sällskapet).
Greger och Lotta fick leka ”13 rätt”. De fick 13 frågor att svara på och de skulle visa hur de uppfattade saker och ting i sin relation. Här var frågan: Vem lagar godast mat? Samstämmigt, vit sko i luften är Lotta. De fick 10 rätt.
Avslutande talet höll Greger till sin fru. Det var varmt och innerligt och jag såg på honom att han är glad i sin Lotta.
Lotta hade inget att skåla med efter Gregers tal, så jag korkade upp en bärs. Men hälla upp i eget glas?
Äh, jag gjorde som bonnlurken på Skorpan. Greger följde exemplet. Jag gillar bonnlurken i honom.
”Bröllopsvalsen”. Innan kom Lotta fram till mig och såg orolig ut: ”Farsan, ni kan väl komma upp efter en halv minut så vi slipper vara ensamma däruppe”. Sagt och gjort.
Sedan gick jag upp till Isak som sov så sött. Kommandoran satt ute i rummet med andra barn.
Nere i tältet fortsatte festen in på natten men…
tog slut så småningom. Bollen, till höger, fick det lugnt efter en hektisk dag…
…alla hade åkt hem…
…och ljuset släcktes.
Tack till många!
– Lotta och Greger!
– Alla gäster som var med och gjorde deras dag till dagen de aldrig kommer att glömma!
– Alla fina bilder Reine och Tommy!
– Moa och Anna som servade!
Alla glada gäster får representeras av Sofia, kollega till Lotta. Hennes humor fick bordsgrannar att kikna av skratt. Ett tag trodde jag att jag skulle behöva hämta syrgas.
Jag har säkert inte fått med alla, Gregers systrar t.ex. som jag inte hittade bland bilderna men som säkert finns där någonstans.
När jag fick se den här bilden av Toastmastern Lasse, så tyckte jag han påminde om någon. Fick tänka efter ett tag men sedan kom jag på det.
Skådisen Alan Rickman, den ständige skurken i filmer och som alltid får bita i gräset till slut.
Skillnaden; Lasse kan betraktas som en hjälte och bet inte i gräset utan bidrog starkt till att festen blev så lyckad.
*Käket.
Kallmarinerad kyckling som först bakats på svag värme i ugn flera timmar. Lax, pajer, pannkakor och sallader. Smör, bröd, ostar och kex. m.m.
Vilket kalas-kalas! 🙂
Men du… Klicka på pilen längst upp i högra hörnet för att komma tillbaka. HÖGRA??? Haha! Till och med jag upptäckte den fadäsen 😀
HaHa!!! Jag är fullständigt värdelös på vänster-höger! Måste var nåt fel i huvet
:-D… Undrar om någon tryckt uppe till…höger och stängt hela skiten… 🙂 Tackom lovom för att jag har en skarpögd läsare i Spanien! 🙂