Samuel med familj var här några dagar, som ni vet. Han hade ett luftgevär med sig. En eftermiddag skulle grabbarna skjuta, göra upp om titeln.

Christoffer skjuter in sig och Samuel kommer semesterlullandes.

Så kommer minstingen Hanna springandes. 11-åringen ville vara med och skjuta. Javisst skulle hon få vara med och skjuta med grabbarna.

Det här var avståndet. Ni ser måltavlan vid pilen. Klicka på bilden så ser ni den tydligare. Alla sköt sin serie. Hanna var sist eftersom vi gjort upp ordningen innan hon kom.

Så sköt Hanna. Hennes resultat var 10 poäng bättre än den bäste av grabbarna.

Det blev jubel och ”High five”. Vilken tjej!

Nästa omgång. Christoffer sköt bäst. Han skulle vinna omgången. Det var bara det att Hanna skulle skjuta också.

Första skottet satt högt och andra lågt, sen sköt hon de andra 3 skotten. Hon slog Christoffer med 1 poäng. Makalöst!

Uppståndelsen blev stor. Av någon underlig anledning tog grabbarnas kamp slut. Vi insåg att vi hade övermäktigt motstånd i form av en tuff tjej.

Hanna, Christoffer och Jenny fortsatte skjuta flera timmar alla dagar de var här.

De blev bättre och bättre i sitt skjutande. Nu stod målen på 45 meters avstånd.

Till slut blev det för lätt att pricka ölburkar på 45 meter, så de rotade upp några halvruttna jordgubbar från soporna och sköt på. De sköt bort de där jordgubbarna. Fasiken vilka barnbarn jag har!