Jag visste precis vad vi skulle göra när jag såg flygplanet glida över himlen där i Bålsta.
Ta med Isak och åka till Arlanda och kolla flyg. Visserligen sent men ändå. Söndag eftermiddag är det många som kommer hem med flyget. Ringde Tommy och frågade om han ville hänga på. Hela familjen var intresserad. Vi åkte i två bilar ut.
Målet var den gula punkten uppe till höger. Där kan man ställa sig så håret fladdrar när de landar. (Det hade jag inte tänkt idag när vi hade småfolk med oss). Såg, innan vi kom dit, att det var fel vind idag. Flyget landade inte från öster utan från norr och på bana 1 finns inget bra ställe. Hatten skulle sitta kvar. De startade däremot mot det håll vi stod men när de passerar så är de redan för högt upp. Vi åkte till den andra gula punkten bara för att kolla läget, för det är ganska nygjort där. Här blir bra att stå om de startar norrut eller landar från söder. På den nyaste banan 3 landar de sällan för det krävs en speciell inflygningsteknik där. När de byggde banan tänkte de inte på ljudnivåerna i Märsta. Förvånansvärt. Den röda punkten är den officiella utkiksplatsen. Där ser man allt på håll och kommer riktigt nära om de taxar in från bana 3.
Det slutade med att vi käkade söndagsmiddag på restaurangen i terminal 5.
Utanför mullrade flygplanen och rörde sig som mörka skuggor. Smågrabbarna såg inget samband med de där som de brukar peka på uppe i himlen.
De var mer intresserade av allt som fanns inomhus. Den senaste tiden har Isak och Lucas funnit varandra.
Mycket spring i benen gjorde att Isak somnade i bilen på väg hem.
Det här med intresse för flyg är ett arv från farsan. Vi hade sommarstugan i Tullinge och Flygflottiljen F18 låg någon mil därifrån.
Några gånger tog farsan med oss till flygfältet.
Någon gång gick cykelfärden förbi den gamla järnvägsstationen i Tullinge. (Låg längre söderut än den nuvarande). Sommaren -55 var rekordvarm och med detta tog glassförsäljningen fart i Sverige.
Där satt vi änden av en bana och kollade i timmar.
På F18 fanns 94 st J28 Vampire varav 5 st 2-sitsiga skolflygplan. Det var full fart hela tiden. På den tiden fick piloterna öva sig i planen och inte vid simulatorer.
En gång gästades flottiljen av ett gäng J29 tunnan. Den var inte stationerad på F18.
I början av -56 kom J34 Hawker Hunter till F18. Visst är det vackert?
I början av 60-talet cyklade en kompis och jag från Björkhagen till Bromma och bara stod och glodde. Flera gånger i veckan.
Har varit och kollat flyg med Tommy. Han har ett intresse för flyg. Stafettpinnen har gått vidare. Flyguppvisningarna i samband med vattenfestivalen i Stockholm var en höjdpunkt ända tills…
Stod tillsammans med Tommy på taket på bensinmacken mitt på Norr Mälarstrand. Blev en konstig stämning bland folket efteråt. Knäpptyst och alla gick bara därifrån. Flyguppvisningarna i Sverige har blivit färre efter denna dag.
En gång var vi på bilsemester. I London var det svårt att få tag på hotell. Jag vet ett bra hotell, sa jag, vi åker dit. Jag hade bott där tidigare i samband med en kurs. Det jag inte sa till hustrun, var att hotellet låg mitt under ett av inflygningsstråken till Heathrow.
Det blev närkontakt hela natten. På det här viset. Klaga på hotellet? Varför, vi hade fönster åt rätt håll. En morgon låg det 11 st 747:or (Jumbo) i rad för landning. Jag kan lova att det var vackert. Inte ett öga vart torrt. Samma morgon såg vi en Concorde.
Vi åkte naturligtvis till flygplatsen och kollade, Heathrow. Stort och mycket. Där fanns de sanna nördarna; Flightspotters. Dessa snubbar har koll på allt, har anteckningsböcker där de skriver tider, flygplanstyper, beteckningar, ankomsttider och mer därtill. Jag gick fram till en och frågade om det hänt något intressant. Som svar fick jag; Drottningens plan landade här igår, sa han, med ett lyckligt leende.
Tommy har hållit intresset vid liv, fast i mindre skala. Speciellt nu när han är tvåbarnsfar. Generationen efter kommer att ha möjligheter.
Nörden själv, väldigt nöjd i 5 år efter provlektionen som jag fick av bonusbarnen i Småland till 60-årspresent. Helt otroligt. Planet en Cessna FR172E med starkare motor som brukar dra reklam över fotbollsstadium i Råsunda. Instrumenteringen och doften är som en bil på 60-talet. Jag fick flyga allt när vi var 75 meter över marken.
När vi var 300 meter över Stäketbroarna, så såg vi exakt denna syn. Jag var glad att vi hade huv, för när jag på 80-talet satt i en leasingbil med taklucka och glassade, så sket en mås en stor blaffa klockrent i ansiktet. Det hände ungefär i höjd med skatteskrapan på Götgatan.
Nu, mina läsare, efter att ha läst många inlägg som inte handlar om ”Livet på landet”, så kommer det att bli mera sådant. Gästrummet blev askallt att jobba med efter att jag rev bort en del av taket. Idag har jag varit på brädgården och hämtat material till detta. Nu måste det bli varmare.
Glad Påsk!
Tillägg.
Idag, långfredag, såg jag att planet är till salu.
Glad påsk!
Glad påsk!
Jag ser flygplan som ett snabbt transportmedel, och ungefär där tar intresset slut. Fast jag är fascinerad över att dom där stora mojängerna kan flyga 🙂
Jag kan aldrig sluta förundra mig över att något på flera hundra ton kan lyfta på de där förhållandevis smala vingarna. 🙂
sv: Marknaden är ungefär lika stor nu som då 2003. Den ser större ut då, men nuförtiden har vi ett hus i vägen plus att dom har murat in ödeplatserna.
🙂
Flightspotters med svensk översättning: Aerofil
Låter kriminellt. Har du gripit någon sådan? En som står vid ena banänden och uppför sig aerofilaktigt. 😉