Att curla har blivit ett vanligt begrepp. Det här är ett sätt att curla.

Varje morgon möts vi av Majsan som går fram och tillbaka framför ytterdörren. Hon hoppas på att det är väder att gå ut i. Vi vet precis vart hon vill gå.

Under huset gjorde Majsan sina första upptäckter som utekatt. Där under är det torrt och spännande. Jag har sett flera möss kila dit.

Så här såg det ut i höstas när hon började springa dit och då gick det på 30 sekunder.

Nu kan det ta upp till 10 minuter. Ibland vänder hon och går i samma fotspår tillbaka. Efter två timmar inne, så tror hon att det är vår och så upprepas proceduren.

På vägen tillbaka, så stannar hon och frågar med blicken. Ska det vara så här?

Jag tog snöskyffeln och skottade en väg åt henne och då gick det bättre.

Tog en minut att komma hit för hon passade på att äta gräs också.

Framme. Hon var därunder ca en timme.

När hon vill in igen, så sitter hon så där och tittar. När jag öppnar dörren så passerar hon mig i 120 med ett Mjaaaaaaaauuuuu. Det lär bli likadant imorgon. Skönt när det blir vår så att katterna kan gå ut och in som de vill. Skrajsan då?

Hon är mest på övervåningen nu när Lotta är borta och jobbar. När jag kom från affären idag var hon snabbt nere och väldigt nyfiken. På vad? Det kan jag inte avslöja idag, men imorgon…..