Hur stollig får man vara?

Ni såg själva hur det gick till i söndags när Råsunda började rivas.

5000 pers var där och slet till sig souvenirer. Ganska smart av firman som har rivningskontraktet. Låt säga att alla var där en timme och rev. Det blir 5000 mantimmar. Samma som att 2,5 gubbe skulle gå där och skrota i ett år. Det måste vara svårt att jobba som halv, men det går nog iallafall på något underligt sätt. Samla souvenirer från en gammal fotbollsarena. Hur stollig får man vara?

Jag fortsatte att flytta prylar i dag. Flyttade ”godisburkarna” från golvet i…

detta rum till…

ett bord i ett annat rum. Det är verkligen godisburkar. Exfrun fixade dem åt mig när hon jobbade på B&W. Nu är det också godis i dem. Kollade lite i dem…

  

50-talsbeslag                                      plugg och skruv

Ska inte plåga er med innehållet i alla burkar men så mycket kan jag säga; det blir inte så täta besök i järnaffären framöver.

Så fick jag se den här…

en isolator av porslin. Sitter oftast på…

staglinerna till elstolpar. Den här, som jag har rester av, satt på en av…

,

de gamla rödvita Nackamasterna eller Nuckaspjuten som jag brukar säga. Jag hade sett dem sedan vi flyttade till Björkhagen 1957. En förmiddag den 7 december 1983, satt jag på Ericsson i Kista och jobbade. Lyssnade på Radio Stockholm. Så annonseras det: Om två timmar fälls det gamla radiomasterna i Nacka. Vi ska rapportera…  Jag packade ihop och stack iväg. Skolkade. Jag var ute en timme innan…

   

fällningen. Det är mäktigt när en 192 meter lång och hundra ton tung mast brakar i backen. De blev repris eftersom det var två master. Efter det så fick vi nyfikna gå fram och titta. Jag måste ha ett minne var min första tanke. Att få loss något av masten var otänkbart utan svets. Jag lyckades få med mig en souvenir, isolatorn som ni såg på bild. Hur stollig får man vara?

Det här inlägget postades i Minne, Sysselsättning och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Hur stollig får man vara?

  1. Ama de casa skriver:

    Haha! Ja, hur stollig får man vara? Anders köper sällan souvenirer, men när vi var i Ecuador kunde han inte hålla sig. Han köpte en jättefin plattång för 10 spänn 😉

  2. Helene skriver:

    Jag undrade just varför du sparat en halväten chokladbiskvi bland dina prylar.

  3. Ama de casa skriver:

    sv: Haha! Nä, vi har inga mullsorkar i vår ”trädgård”. Men ödlan Örjan brukar vara där och härja emellanåt 🙂

    En fin plattång har röda skaft 🙂

    • Janne skriver:

      Örjan härjar :-D. Snart är det väl dax för en annan att härja? 🙂
      Oj, vad många fina tänger jag måste ha!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s