Jag ryste till

Den här fick mej att minnas portiskärringen vi hade när vi bodde i Hägersten på 50-talet.

Jag var 6 år.

Hon hade något stort på huvudet och ben som mangelstockar.

Vid flera tillfällen trängde hon in mej i någon hörna och frågade vad jag gjort. Jag hade inget gjort. Det var oftast min brorsa som hade pangat en dora. Inte roligt att stå där med 100 kg satkärring framför sej. Fast några gånger gjorde brorsan och jag något tillsammans. Som när vi duschade ner hennes gubbe från andra våningen. Han var alldeles blank i ansiktet när han stod därnere och skrek. Han gillade inte barn och inte blev det bättre av detta. Det roligaste var ändå när vi stod i varsin dörröppning av källargången och fick honom att springa fram och tillbaka. Han var lite bäng men välmotionerad var han. Mormor var ”barnvakt” och satt som vanligt och stickade. Helt ovetandes. Vilket jävla liv det blev dagen efter. På morsan alltså. Farsan garvade bara.

Det här inlägget postades i Minne. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Jag ryste till

  1. Ama de casa skriver:

    Haha! Påminner verkligen om håriga-ben-palmerna 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s